Rökning med vattenpipa har funnits i många kulturer i Mellanöstern och Afrika under flera århundraden, men har sedan 1990-talet spridit sig till västvärlden och under senare år även till Sverige.
Idag finns forskning som visar att vattenpipsrökning fördubblar risken för lungcancer, orsakar sjukdomar i andningsvägar samt ökar risken för svår tandlossning. Vattenpipsrökning skapar stora mängder och höga nivåer av skadliga partiklar i omgivande luft vilket bidrar till en stor risk för passiv rökning. Vattenpipa innehåller tobak, och tobaksbruk orsakar skador, sjukdomar och ett livslångt beroende.
I Sverige har 23% av vuxna provat att röka vattenpipa (Folkhälsomyndighetens enkät Hälsa på lika villkor, 2014). Vattenpipa tycks framförallt locka ungdomar och unga vuxna. Uppgifter om bruket av vattenpipa hos ungdomar finns sedan 2009 via CAN:s Skolundersökning. Vid den första mätningen hade drygt 40% av eleverna i årskurs 9 prövat vattenpipa. År 2015 hade den siffran sjunkit till 21%. Även bland gymnasieeleverna år 2 minskade andelen elever som prövat att röka vattenpipa till 41% 2015.
I samma undersökning var andelen elever som rökt vattenpipa den senaste månaden relativt liten och jämfört med tobakskonsumtion av cigaretter eller snus är vattenpipsrökning ett beteende som sker mer sällan. 4% av både pojkarna och flickorna hade rökt vattenpipa under den senaste månaden i grundskolan och 6% av pojkarna samt 5% av flickorna i gymnasiet.
Text hämtad från www.tobaksstopp.nu/Vattenpipa (26/1 2018)
